ammar du inte? läste att ni förr också lämnar bort er son.
För det första, om man inte vågar stå för vad man har att säga, d.v.s inte vågar nämna sitt namn, behöver man inte heller kommentera. Vem det än är behöver inte tro att jag tar åt mig, för det gör jag inte av någon som är så feg. Men, jag blir otroligt irriterad över att man vågar skriva bistra kommentarer men vågar inte säga vem man är.
Och svaret på din fråga är, jo jag ammar ännu. Och kommer göra det så länge som det är möjligt. Men alla har inte mjölk så att det räcker helt och hållet åt barnet. Så är det i mitt fall. Efter att jag fick en infektion i livmodern efter snittet så minskade mjölken. Och det lär skall vara rätt vanligt att det gör det. Frågade upp om det på eftergranskningen. Och ja, modersmjölken är det bästa för barnet, men om mjölken inte räcker till måste man ju ersätta den med något. Eller hur? Inte skall väll barnet behöva vara hungrig?!
Och ja, S har en gång förr varit "på sköito" hos fammos. Är det något fel med det? Är det fel att ge varandra lite tid för sig själva någon gång? Skulle vi lämna bort honom var och varannan dag, kan jag förstå att du skulle kommentera så. Men i detta fall? Har du själv barn? Har du aldrig lämnat dem hos farmor/mormor någon gång? Att S varit hos farmor en gång och mormor en gång tar han inte skada av. Han hade det hur bra som helst båda gångerna. Han har sammanlagt varit ifrån oss 5½ timme under sitt liv.
Och att någon gång få en liten stund på tumis är guldvärt för förhållandet. Tro mig. Och även fast S inte är med tänker man på honom hela tiden.
Så, vill man kommentera lägger man namnet under :) Allt på klart?
Så rätt, så rätt Belinda :)
SvaraRaderaJa verkligen fegt att inte våga stå för sina kommentarer. Klart man behöver stunder för sig själv. Vi har också haft vår gulleplutt hos mormor några timmar.
SvaraRaderaSlapp du annars in på S´blogg?
hahahahahahahahaha. :D vilken människa. Måste vara lite mindre begåvat. :) haha, ja om jag skulle räkna gångerna min mamma har passat Liam, de skulle bli många de. :D men sej va gör det, personen kanske inte har hört ordet, barnbarn är livets efterrätt. :D kanske inte personens föräldrar vill sköta hennes barn, då tycker jag synd om både, barnet, personen som skrev detdär och dens föräldrar. Men pelle sidu jag vet att DU ÄR SÅ BÄST SOM EN MAMMA KAN BLI, jag gillar både dej och Aron för att ni är som ni är. Kakk i ade komentarn och ta i som ett skämt, konstigt me ide ammasi, jag tyckt jag såg tissona din sejnast dehär vikona, eller vare melone.. ;D
SvaraRaderamamma och pappa behöver också sin tid. Hugo, alltså min son, ska nu två hälger irad vara en natt hos sin mormor/farmor så vi ska få sova natte igenom, eftersom han vaknar sisådär 4 - 10 ggr per natt och är ganska omöjlig att få att somna om. Dessutom behöver man nog tid för varandra. Det är mycket bättre för barnet bara föräldrarna mår bra och trivs.
SvaraRaderahej!! ja e bra vän me sara o ja läste bara vad hon hade skrivit på facebook så ja måste kolla din blogg... den som skrev detta tycker ja e helt blåst måste ja säga... klart man måste få egen tid me sin man/sambo... o det där med ammandet, löjligt... det väljer man ju själv. man kan ju inget åt det om man har för lite... men men ... ha de så bra. !! // emma
SvaraRaderaKom in hit via Josefins blogg och kan int låta bli att kommentera, fast jag egentligen bara repeterar vad alla andra redan skrivit...
SvaraRaderaBra att du int tar åt dig av såna kommentarer! Det sista man behöver är just dåligt samvete, för det är sant att just DU är bästa mamman åt ditt barn! Och dina val kan int bli fel om det känns rätt!
Kan man få avlastning av nån man litar på ska man helt klart passa på. Vi lämnade också bort vår pojke nångång när han var i den åldern (låter som han sku vara jättegammal nu...), och så orkade man bättre sen. Nu är han fem och en halv månad och vill bara vara med oss! Så jag är verkligt glad att vi iaf då fick några timmar för oss själva. För som du säger, det är guld värt. Förhållandet behöver det! :)
Ha de bra!