Lillen hade på något sätt lyckats ramla ur sängen i sömnen.
Hujeda mig vad hemskt det är för att inte tala om hur dålig man känner sig som "låter" sonen ramla ur sängen.. Usch, det är verkligen inge roligt, livrädd blir man. Skakade som ett asplöv när jag tog upp honom.
Men han verkade klara det bra, satt en stund i famnen för att sedan somna om. Hoppas bulan inte blir allt för stor.. Stackars älskade unge. <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar