Här har vi då skapelsen i 36+2.
Magen med S.
Och kolla, när jag sitter eller ligger har jag en bebbe som bokstavligt talat ligger på revebena, men, när jag står, vart tar den vägen? Haha. Finns ingenting annat än tomrum ovanför och under min hand. Var lillfingret slutar, där känner jag att det finns någonting.
Har liksom inte upplevt detta förut då S låg så högt uppe hela tiden, alltså konstant på revbena. Detta skulle aldrig gått att göra med S.
MEN, jag hoppas, och håller mina fingrar och tår att detta tyder på en mindre bebbe än S, så att jag slipper snitt..! Hoppas går ju liksom..
(Förlåt, tycker att detta är det enda jag tjatar om...:)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar