Om att vaka på natten.

Som jag kanske nämnt tidigare så sover sonen väldigt dåligt just nu. Vaknar och är ledsen, ibland nästan hysterisk och har svårt att somna om. Nu har det hållit på en bra stund och vi vet inte riktigt vad vi skall börja hitta på.
Nattskräck tror vi inte att det är, för han är faktiskt vaken, men däremot misstänker vi mardrömmar. Vi frågar ibland om han drömt något hemskt och han kan svara ja. Men om han vet vad som menas med mardröm vet jag inte.
Eller så beror det på lillasyster eller på att han har en tillväxt period just nu.. Eller en blandning av både och. Inte så lätt att veta det där. Men det börjat vara ganska så jobbigt, för vaknar han och man går dit så sitter man där resten av natten, om man inte tar med honom i vår säng, vilket ju blir ohållbart i längden.
Fast många gånger kommer han med oss i alla fall, för då blir han lugn och har ro att sova (och stiger inte upp klockan fem utan runt halv åtta!).
Mja, svårt det här.
Ibland, eller egentligen ganska ofta klagar han på ont i bena så jag antar att han lider av växtvärk också..
Försökte googla lite och hitta lite information om detta och hittade nog en del, och vid två års ålder lär de inte   egentligen drömma men läste man forum så var det många som skrev om att deras 2 åring hade mardrömmar. Men hur skall man veta om det är det? Det är så svårt att veta hur man skall gå tillväga när han vaknar. Dock har det hjälpt lite att ha hans dörr vidöppen och lampan i hallen på (lampan hänger strax utanför hans dörr) men är dörren stängd får han nästan panik.
Inatt vaknade jag av att han kastade kudden i ansiktet på mig så då hade han vaknat, utan att vara ledsen, tatt sin kudde och filt och kom och skulle sova i vår säng...

Nåjo, antagligen är det helt vanligt hos 2 åringar (enligt vad jag läst) så förhoppningsvis går det över småningom. Är lite orolig bara för hur det blir när A åker till lappträsk en månad. Det blir ju en stor förändring för S det också, så har vi otur blir det hela värre. Om inte så är det tillräckligt ändå, att själv få stiga upp varje gång och sitta på sonens sovrums golv varje natt i en månad.. ;) Nå, vi får väll ta det som det kommer, om det är så som det är nu ännu då A åker får han helt enkelt sova med mig, för om jag skall orka hålla i trådarna med två barn själv så funkar det inte utan sömn! Hellre sover vi bra än håller fast vid sonen i sin säng, vi i vår och sover 3h/natt.

Nog om det, nu sovdags!